info@adn.gov.tl
+670 3310289

DIRETÓR EZEKUTIVU ADN I.P, HALO INTERVESAUN IHA SESAUN ENSERAMENTU WORKSHOP “APREZENTASAUN RELATÓRIU ASESMENTU IGUALDADE JÉNERU NO INKLUZAUN SOSIÁL IHA SETÓR INFRAESTRUTURA”

  • Publika husi: Samuel
  • Loron: 05/May/2022

DIRETÓR EZEKUTIVU ADN I.P, HALO INTERVESAUN IHA SESAUN ENSERAMENTU WORKSHOP “APREZENTASAUN RELATÓRIU ASESMENTU IGUALDADE JÉNERU NO INKLUZAUN SOSIÁL IHA SETÓR INFRAESTRUTURA”

Hotel Timor, kinta-feira, 5 Maiu 2022, Diretór Ezekutivu ADN, I.P, Eng. Mariano Renato Monteiro da Cruz, hato’o ninia intervesaun iha  workshop “Aprezentasaun ba Relatóriu Prelemináriu ba Asesmentu Igualdade Jéneru no Inkluzaun Sosiál iha Setór Infraestrutura” ne’ebé akompaña mós husi Adjunto Diretór Ezekutivu, Eng. Januario M. Guterres, koordenadores no asesor sira.

Iha intervensaun ba enseramentu Diretór Ezekutivu hato’o mesajén nomós introduz papel prinsipál ADN, I.P.

ADN nu’udar instituisaun governu tutela ba Ministériu Planu no Ordenamentu (MPO) Bazeia ba Dekretu Lei 60/2022 de 25 de Novembro. ADN, I.P. ho ninia funsaun prinsipál mak halo avaliasaun prévia no sertifika ba projetu kapitál dezenvolvimentu, halo avaliasaun previa no sertifika projetu sira kategoria Bens de Servico no Transferénsia Públika ne’ebé relasaun ho projetu fíziku ho montante boot liu mak $50.000 ne’ebé relasiona ho dezenvolvimentu infraestrutura iha Timor-Leste.

“Alen de ida ne’e mós atu asegura prosesu dezenvolvimentu infraestrutura iha Timor-Leste ida ne’ebé inkluzivu no sustentável mak presiza  fó foku importante ida ba implementasaun projetu infraestrutura hotu-hotu iha territóriu Timor-Leste, katak projetu infra-estruktura públiku hotu benifisia no koresponde duni ba moris di’ak  ema hotu inklui grupo vulneravél sira hanesan Feto, labarik feto, ema ho defisiénsia, katuas no ferik” akresenta DE.

Asesmentu ou estudus ida ne’e husik hela rekomendasaun iha parte importante 3 hanesan :

1.  Rekomendasaun transversál ou cross cutting,

2.  Rekomendasaun ba implementa deklarasaun Maubisse no ikus liu

3.  Rekomendasaun ba integrasaun iguladade jéneru no inkluzaun iha siklus infraestrutura nian.

Diretór Ezekutivu husu ba  partisipante sira atu hato’o komentáriu, sujestaun no rekomendasaun konstrutivu sira  to’o dia 13 de Maio hodi bele hadi’a di’ak liután relatóriu refere atu nune’e bele kompleta no konklui ba relatóriu finál.

 Iha biban hanesan Diretór Ezekutivu hato’o agradesimentu ba apoiu finanseira ne’ebé governu Austrália-DFAT liuhusi programa Patrnership for infraestructure (P4I) no ajénsia implementadora ba programa ida ne’e  the  Asian Foundation (TAF) hein katak kooperasaun sei kontinua ba futuru hodi fó kontinuidade  ba  rekomendasaun sira  husi asesmentu ida ne’e. Nune’e estudus ida ne’e la sai de’it hanesan dokumentu ida maibé estudu ida ne’e sai mós referénsia importante ba desizaun  sira iha futuru.

Alen de ne’e mós agradese ba ekipa téknika konjunta ba asesmentu ida ne’e mak kompostu husi Ajénsia Dezenvolvimentu Nasional (ADN), Sekretria Estadu Igualdade no Inkluzasaun (SEII), Ajénsia Nasionál Planeamentu, Monitorizasaun no Avaliasaun (ANAPMA), Diresaun Jerál Planu no Orsamentu-Ministériu Finansas, Departament of Foreign Affairs and Trade (DFAT), Partnership for Infaestructure (P4I) no The  Asia Foundation  (TAF).

Marka prezensa no hato’o mós intevensaun iha okaziaun ne’e, Vise-Primeiru-Ministru

no Ministru Planu no Ordenamentu, Eng. José Maria dos Reis, Emaixador Autrália Sr. William Costello, Ministru Obras Públikas (MOP), Eng. Abel Pires da Silva no Sekretária Estadu ba Igualdade no Inkluzaun, Senhora Maria do Rosario Fatima Correia. Alen de ne’e mós totál partisipante hamutuk ema na’in-70 mak partisipa másimu iha worshopo refere husi parte, Sociedade Civil, Setór privadu nomós Parseiru Dezenvolvimentu.

Remata

 

 

 

LEMA ADN

  • Aprende hodi halo, halo hodi aprende;
  • Haburas kreatividade no inovativo de servisu;
  • Hametin principiu servisu salva an, salva superior/liders, salva instituisaun no salva nasaun;